" Mitt hjärta och själ är i tusen bitar. Min son finns inte längre,han dödförklarades i morse kl 05:29 efter en överdos av metadon/benzo. Mitt hjärta har också stannat,jag,Swempa,hans syskon och flickvännen är i chock.
Detta var min mardröm,och nu är jag där!
Min fina Krippa finns inte längre,jag vill bara lägga mig ner och dö............................."

Så skrev jag på Fb på kvällen samma dag som jag fick beskedet att du dött. Jag vet att jag var tvungn att ringa några samtal innan jag la ut statusen, jag kommer ihåg att jag ringde men inte vad jag sa.

Tomhet.......och "tacksamhet" för att civilpoliserna inte fick tag på mig, dom visste att jag var på SöS med lillasyster, och dom hade tankar på att åka och möta upp mig där för att framföra dödsbudet, men tack och lov så ringde dom Swepma först och han lyckades avstyra allt sådant, så poliserna åkte hit och kom samtidigt som Swempa.

Jag och Lina kom i taxi och såg Swempas bror,Perre på parkeringen och vi tänkte: Nu har det hänt farmor något, varför skulle annars Perre komma hit mitt på dagen. Och vad gör Swempa hemma?

Så fick jag då beskedet om att du dött Christofer, och en bit av mig dog där och då. Jag sprang ut från vår lägenhet med en kvinnlig polis efter mig som försökte prata mig lugn. Jag bara skrek: Nej,nej,nej.............

Präst tillkallades och han och jag bad varenda bön jag kunde.

Lillebror kom hem från skolan och fick beskedet att hans storebror var död. Jag vill aldrig se min barn så där igen. Jag vill aldrig vara med om detta igen. Jag vill bara vakna upp och inse att allt var en hemsk dröm.

Men det kommer jag aldrig göra!

De här blir mitt första inlägg i denna blogg, en blogg som jag kommer fylla med sorg, mina Fb-statusar som jag skrivit, besvikelsen över människor som vi trodde skulle finnas för oss och för dina syskon. Det blir också en blogg där jag kommer skriva om din /vår kamp över drogerna/alkoholen och en blogg som jag hoppas kommer hjäpa mig i min sorg.

Du finns alltid i mitt hjärta och i mina tankar,Christofer. I love you /Mamma

 

annika

1 juli 2014 10:45

Tror du behöver det här gumman att ösa ur dig och kanske få lite lugn och så småningom finna harmonin igen Puss ♥

05-29

1 juli 2014 21:48

Har ju haft Fb men det är inte riktigt samma sak.Hoppas också på någon typ av harmoni och frid.

 

Yvonne

7 juli 2014 23:53

Känner med dig jag fick samma besked för 6 dagar sedan klockan 4 på morgonen ringde polisen på min dörr, då hade de hittat min dotter som led av samma sjukdom som din son hennes organ orkade inte mer. Detta är en mammas värsta mardröm .Vet att vi inte kunde göra något annorlunda vi har älskat våra barn och funnits tillhands vet inte hur jag ska klara detta men som du säger måste ju finnas för de andra barnen kram på dig.Yvonne

05-29

8 juli 2014 09:43

Åh Yvonne, 6 dagar sedan,jag VET hur det är. Man är som en robot som bara gör det som måste göras fram till begravningen. Allt flyter på. Men sedan......sedan sitter man där när allt är över, och man kommer inte ihåg nåonting.Mitt råd till dig : Be någon ta mycket bilder från begravningen, spela helst in hela begravningen på video med alla sånger etc.Och ta kort på alla blommor, för det kommer trösta dig framöver

 

Eva Karlsson

8 juli 2014 09:17

❤️❤️❤️sitter o läser o får lov att göra uppehåll tårarna rinner . känner så igen mig Kramar om

05-29

8 juli 2014 09:37

Kram Eva, någon gång kanske vi kommer på fötter och kan ta små steg på rangliga ben.
Kärlek till dig!

 

Kicki

3 augusti 2014 21:54

Fan, nu kommer tårarna. Fy va jag hatar allt va droger heter! Blev själv clean för 8 år å fyra månader sedan å jag vill ALDRIG mer tillbaka! Tack för att ni delar med er å påmonner mig om vartifeån jag kommer å vart det hadr slutat om jag inte hade lagt av! Till sig Yvonne vill jag säga att be alla som är med på din dotters resa att skriva några rader i en bok. Beklagar verkligen er sorg. Hoppas av hela mitt hjärta att su kan dinna styrka att orka gå vidare i ert liv. Ett tips oxå är att läsa om andras sorg i st.se/drogkampen. Kram å massor av kärlek tiller båda å er familj ♡♡♡♡♡

05-29

4 augusti 2014 23:14

Tack Kicki. Vad bra att du fixade att sluta, det gör mig glad. Lycka till med din drogfrihet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Gode Gud, hjälp mig att andas, att hålla min kropp upprätt,att få mitt hjärta att fortsätta att slå.......     I morgon klockan 05:29 slutade ditt hjärta att slå Christofer, då slutade du att leva , och jag kan inte fatta att det gått så lå...

    Ibland vill jag bara springa tills benen inte bär mig, skrika tills rösten tar slut och lungorna tömts på syre, gråta tills det inte kommer några mer tårar, slå på något tills mina händer blöder. Men det är ingen idé att göra allt detta, du k...

Jag har skrivit och suddat, skrivit och suddat och känner att jag egentligen bara vill skrika ut min sorg. Skrika högt och inte sluta förens jag känner mig helt tom. Många är så snälla mot mig, framför allt på Facebook, dom skriver stöttande ord o...

    Känner mig så trasig, vill bara att allt ska vara över och förbi, att allt ska bli som vanligt igen. Men det blir det så klart inte. Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen. Du är död och jag "dog" också den dagen. Jag slutade leva...

          Hur ska jag börja detta brev till dig, min älskade son ? Vad skriver man när livet har stått på paus men ändå varit turbulent ? Vad skriver man när man varje sekund lever i en mardröm ?  Du vet ju, för du är med mig i varje andet...